de fly så snart, de ljusa morgonstunder

Mormor har lämnat oss. Just nu är det väldigt svårt att förstå. Mormor som alltid funnits där, ett telefonsamtal bort, finns nu inte längre? Jag är tacksam för den fina relation vi haft, som under det senaste 1,5 året blev starkare än den tidigare varit. När morfar gick bort kom jag och mormor varandra närmre, för jag började spendera mer tid hos henne.

I ett och ett halvt år har jag träffat mormor en gång i veckan. Vi har fikat, pratat, åkt till morfars grav, och odlat tomater tillsammans. De här bilderna tog jag på mormor förra tisdagen, och på fredagen fick hon en stroke. På onsdagen därpå gick hon bort.

Hon har fått mig att älska mariekex och svartvinbärssaft, smultron på strå och frasiga våfflor med drottninggrädde. Långsamma dagar i lusthuset och den prunkande rosenbusken på baksidan. Kaffe är godast i tunna koppar, knäckebröd ska finnas till all mat och man får för all del inte bli kall om fötterna. Det finns mycket som kommer påminna mig om mormor. Med mormor, dör en del av mig. Men i mig, lever en del av henne kvar.